Åbos gågatuområde

Den del av Universitetsgatan som ligger mellan Auragatan och Humlegårdsgatan har redan från början av 2000-talet fungerat som gågata. Man har satsat på uppvärmd stenbeläggning, bänkar, planteringar och belysning för gatan. Gatusträckan lockar nuförtiden till sig fotgängare, evenemang och butiker.

Vid juletid tänds julbelysning över gågatan. I den nuvarande gågatans område har man kunnat beundra julgatan redan från år 1948. En promenad på den uppvärmda gatusträckan är trevlig även på vintern och man behöver inte akta sig för att halka.

 

Pargas centrum

Pargas mål har redan länge varit att förtäta centrum samt öka antalet invånare och tjänsterna nära dem. Under de kommande åren startas flera projekt i centrum som används för att förverkliga visionen. I anslutning till infarten till Pargas centrum planeras mångsidiga bostäder för olika invånargrupper samt lösningar som förbättrar servicenivån och gör vardagen smidigare.

.

Fotgängarstaden Nådendal och planerna för centrum

Gamla stan och torgområdet i Nådendal har redan länge utvecklats som fotgängarbetonade områden. Nu utvidgas fotgängarområdet med nya planer även i centrum. Målet är att dämpa genomfartstrafiken som går genom centrum och stärka Nådendals image som en trivsam stad genom att reservera naturliga områden för gångtrafik och smidiga rutter för cyklister. Under de närmaste åren ska till exempel Tullikatu i centrum förändras till en promenadinriktad gata på sträckan Aurinkotie–Kaivokatu.

S:t Karins centrum

S:t Karins centrum ska skapas till en attraktiv bostads- och verksamhetsplats. Centrumet görs trivsammare genom att dämpa biltrafiken, minska parkeringsplatser på marknivå och göra gatuutrymmena smalare.

Man har upprättat en parkerings- och trafikplan för S:t Karins centrum, vars mål är att förbättra förhållandena för fotgängare och cyklister, trafiksäkerheten, förbindelserna till kollektivtrafikens hållplatser och resekedjans smidighet. Med hjälp av planen eftersträvar man en bättre tillgänglighet till centrum och en bättre konkurrenskraft för stadens näringsliv.

 

Gamla stan i Nådendal

Generalguvernör Per Brahe pekade på nuvarande Mannerheiminkatu i 1600-talets Nådendal och konstaterade:

”Nu skall vi sätta stopp för bränderna i denna stad och bygga en stor gata i staden. Gatan skall gå här och den skall heta Storgatan. Den är så här bred och brandsäker. Ni har tre dagar på er att riva era hus och flytta dom vart ni vill, men gatan skall gå här.” Och så blev det.

Gamla stan i Nådendal har sett många skeden. Efter hästvagnarna tog motorfordonen över stadens gator. Under 1990-talet ändrades den gamla stadens gator tillbaka till gårdsgator som passar för fotgängare. Invånarna och företagarna i gamla stan hade en önskan om att freda området från ”onödig” fordonstrafik och parkering.

Idag ligger det flera lockande småbutiker längs med Nådendals smala gränder. Gatorna fylls med människor och knappt några bilar syns i gatubilden. Nya planer stärker och utvidgar Nådendals fotgängarbetonade centrum.

Läs mer om gatuplaneringen för Nådendals centrumkvarter!

Aura åstrand

Förr körde bilarna längs Aura åstrand. Nu har åstranden fredats bit för bit för fotgängare, cyklister och vistelse. Åstrandens restauranger, kaféer, öppna platser och parker har skapat Åbo ett rykte som Finlands Paris.

Virmo centrum

Virmo centrum är ett bra exempel på en tätort vars struktur stödjer gång-, cykel- och kollektivtrafik. I utvecklingen av tätorternas struktur har kommunens planläggning samt den tillhörande trafikplaneringen en betydande roll.

Enkelt till fots och på cykel

Största delen av bostadsområdena ligger inom cykel- eller till och med gångavstånd från närmaste butik, skola och busshållplats. Cykelvägarna kopplar ihop Virmos verksamheter på ett smidigt och säkert sätt. I centrum finns mångsidiga offentliga och privata tjänster, inklusive bageri och apotek, som minskar det dagliga behovet av personbil.

En säker skolväg för barnen

Virmo centrum har till största delen byggts på ena sidan av riksvägen, längs med de gamla landsvägarna. När man inte behöver korsa stora vägar dagligen och kan gå längs med mindre vägar från en plats till en annan, sjunker föräldrarnas tröskel till att släppa iväg barnen till fots och med cykel. Plankorsningar samt en lugn landsvägs- och gatumiljö underlättar även för äldre att promenera och cykla till dagliga tjänster.